När folket får välja!

De av folket valda representanterna på riksnivå, riksdagsledamöterna, samlas i riksdagen, som har 349 ledamöter och leds av en talman. Grundlagsändringen för allmän rösträtt genomförs 1921, när också andrakammarvalet 1921 hölls. Män hade sedan 1909 visserligen haft rösträtt till andra kammaren men till första kammaren där den egentliga makten låg fick de alltså rösträtt samtidigt som kvinnorna. Riksdagsval i Sverige sker vart fjärde år den andra söndagen i september månad. Riksmötet öppnar den tredje tisdagen i september varje år, utom de år allmänt val hålls då det öppnar några veckor senare. För att ett parti ska få plats i riksdagen krävs minst fyra procent av rösterna vid ett allmänt val eller tolv procent av rösterna i någon valkrets, vilket aldrig har hänt. Mandaten fördelas enligt jämkade uddatalsmetoden.

Historiskt sett kan ordet riksdag ha tre betydelser: dels det beslutande och politiska organet, dels den tidsperiod under året då riksdagsarbetet pågår (sedan införandet av nuvarande regeringsform 1975 formellt kallat ”riksmöte”) och dels själva byggnaden. Sveriges riksdag har sitt säte i riksdagshuset i Stockholm.